Jag, en olycklig spåman. Poeten Lasse Johansson Lucidors liv och tid

Natur & Kultur, Stockholm 2023 Lucidor 1600-talspoeten Lucidor den olycklige var redan under sin livstid känd och omtyckt för sina fyndiga och kvicka visor och dikter. I dag känner vi honom som en av Stockholms trubadurer och Bellmans föregångare, som upphovsman­nen till den sorgesamma men livsbejakande visan ”Skulle jag sörja då voro jag tokot”. Känd är han även för att ha hamnat i fängelse för en bröllopsdikt och för att en tidig gryningstimme ha avlidit i en våldsam drabbning, ungefär som han själv hade förutspått, bland bänkar och bord inne på en av Stockholms många vinkällare. I dag finns inga kända avbildningar av Lasse Johansson Lucidor. De biografiska uppgifterna är därtill få. Men hans korta och turbulenta liv gjorde avtryck i den svenska histo­rien, och frågorna lever kvar om vem den begåvade poeten egentligen var. I boken Jag, en olycklig spåman placeras Lucidor i sitt histo­riska sammanhang – samtidens kulturella föreställningar om våld, ära, lycka och poeternas villkor – som fördjupar bilden av honom, av stormaktstidens Sverige och westfaliska fredens Europa. Nominerad till Stora Fackbokspriset 2023
Pressröster

"Den mystiske Lasse Lucidor stiger fram ur rättsprotokollen", Lars Linder, Dagens Nyheter

"Därför är det kul att det har kommit en ny biografi om poeten och bråkstaken Lasse Lucidor som är en ren njutning att läsa." Gabriella Håkansson, Sydsvenskan.

"Sandén lyckas levandegöra stormaktstiden beundransvärt väl och dessutom gör hon det utan att fantisera och dikta fritt." Mikaela Blomqvist, Göteborgs-Posten

"Annika Sandén har trots ett begränsat källmaterial lyckats skriva en fullmatad, kalejdoskopisk bok om ett enskilt människoöde, en skald i stormaktstidens Sverige." Johan Stenström, Axess

"Detta är ett exempel på riktigt bra historieskrivning [...] Sandéns bok är en läsfest." Rasmus Landström, Aftonbladet

[Sandén presenterar] "på ett synnerligen intressant, levande och belysande sätt inte bara poeten och trubaduren Lucidor (1638–1674), utan även hans diktvärld, och hans samtids sociala och kulturella förhållanden och tänkesätt." Inger Littberger Caisou-Rousseau, BTJ

 Fröjdelekar. Glädje, lust och nöjen under svensk stormaktstid

Atlantis bokförlag, Stockholm 2020 Svensk stormaktstid beskrivs i allmänhet som en dyster tid. Människor plågades av köld, missväxt och svält, och all tid och möda tycks ha lagts på att klara vardagen, i en grå och dyster vandring mot döden. Fast mitt bland det svåra fanns också glädjen. Flickor och pojkar lekte lekar, hittade på bus, klättrade i träd; ungdomar dansade och jagade varandra över vårblommande ängar; föräldrar höll förlovningsfester och bröllopskalas – som varade i dagar. Fröjdelekar tar oss med till de ljusare sidorna av 1600-talets vardagsliv, med kyrkoårets högtider, jordbruksårets alla kalas samt de många fester som firade livets gång. Kanske var detta ett sätt för människor att förtränga det elände som omgav dem. Kanske är det en mänsklig egenskap att hitta glädje också i de svåraste tider. Belönades med Svenska Akademiens Axel Hirschs pris Nominerad till Stora Fackbokspriset 2020
Pressröster

"Gång på gång lyckas Annika Sandén på det sättet utvinna liv ur de stummaste arkivluntor. Allt detta gör "Fröjdelekar" till något som åtminstone i stora delar är en mästerlig skildring av vardagens historia. För det är just vardagen hon lyckas komma åt. Genom att skildra festen, nöjena och skratten framträder 1600-talet med sällsynt tydlighet […] Allt detta skildras med stor auktoritet och precision, på ett säkert och smidigt språk". Magnus Västerbro, Dagens Nyheter

"Fröjdelekar är en fröjd att läsa […]. Sari Nauman, Tidskriften Respons

"Sandéns bok är en gedigen studie med noter och register, men framför allt finns här en berättarglädje, som fångar läsaren. Genom materialets exakthet kommer vi nära en svunnen tids människor […]. Carina Burman, Svenska Dagbladet

"Det finns mycket att ta del av och lära sig av Annika Sandéns ypperliga bok. Rekommenderas!" Bo Eriksson, Tidresan.nu

Bödlar. Liv, död och skam i svenskt 1600-tal

Atlantis bokförlag, Stockholm 2016 FullSizeRender[2] kopia Bödlar var anställda att verkställa dödsstraff och kroppsbestraffningar, men på bödelns lott låg fler uppgifter än så. Han skulle tömma latriner, kastrera hästar och dra hudar. Det var uppgifter som ingen hederlig människa önskade befatta sig med. Genom sitt värv ansåg människor att bödeln var lika smutsig som de sysslor han skulle utföra, och de fruktade och försköt honom av rädsla för att själva ”smittas” av hans skam. Vem önskade ha ett yrke som bödel? Vem kom egentligen på fråga för tjänsten, och var gick de sociala och rumsliga gränserna runt omkring honom? I denna bok placeras stormaktstidens svenska bödlar i ett socialt och kulturellt sammanhang. Genom dem framträder en historia om 1600-talets gränsdragningar och villkor för tillhörighet och social gemenskap. Nominerad till Stora Fackbokspriset 2016. Nominerad till Årets bok om svensk historia 2016 av Nättidningen Svensk Historia.
Pressröster

"Det är bara att lyfta på hatten. Att läsa Bödlar är en njutning. Annika Sandén har skrivit en monografi som är socialhistoria när den är som bäst..." Dick Harrison, Axess Magasin.

"«The poetry is in the pity,» skrev Wilfred Owen. Kanskje ligger den gode historieskrivningen, som Annika Sandéns, ikke så langt unna." Erling Sandmo, Morgenbladet.

"Resultatet är en bok som jag bara kan kalla lysande; en oavbrutet spännande resa bakåt i tiden, välskriven, väldokumenterad, lättläst och kunnig." Anna Rudberg-W, Östgöta Correspondenten.

"[Sandén] värnar den vetenskapliga stringensen samtidigt som hon har den stora berättarens gåva. Språket är kärvt och sjungande som ett skaldestycke av Lasse Lucidor [...]"  Gabriella Håkansson, Respons

"Bitvis känns det nästan som att man sitter där, mitt bland våra fattiga, smutsiga och moraliskt tvivelaktiga förfäder." Kalle Holmqvist, Aftonbladet.

"Med boken ”Bödlar” fortsätter historikern Annika Sandén den intressanta utforskning av samhällets bottenskikt i 1600-talets Sverige som hon inledde med antologin ”Usla, elända och arma” (med Sofia Holmlund, 2013) och fortsatte med den medryckande ”Missdådare” (2014)...", Lars Linder, Dagens Nyheter.


Usla, elända och arma. Samhällets utsatta under 700 år

(red) Sofia Holmlund & Annika Sandén Natur och kultur, Stockholm 2013 Usla Tiggare, landstrykare och löskefolk. Människor i utanförskap har funnits i alla tider. Många har fötts in i fattigdom och utanförskap, andra har drabbats av olyckor under livets gång som gjort att tillvaron kantrat. En del har lyckats resa sig, andra har dukat under. Vad vet vi egentligen om utsatta människor i svensk historia? Hur såg tillvaron ut för den som var psykiskt sjuk eller funktionshindrad? Vad hände de unga kvinnor som blev gravida utan att vara gifta? Och hur klarade sig deras barn, de som kallades oäktingar? I femton texter presenteras en annorlunda typ av historia med ett uttalat underifrån-perspektiv. Författarna är forskare som på olika sätt brottats med dessa frågor i sitt arbete. Tillsammans ger de en röst åt människor som sällan kommit till tals, vare sig i de historiska källorna eller i dagens samhällsdebatt. I denna volym bidrar jag med artikeln "I livets skuggdalar. Fattigdom och överlevnad i reformationstidens Sverige". Utsedd till Årets bok om svensk historia 2013 av Nättidningen Svensk Historia.
Pressröster

"Boken tar ett stort grepp på problemet utsatthet i Sverige, från medeltiden och framåt. Här möter vi dem som aldrig syns i kungarnas historia, de som i alla tider motats bort från centrum ut i periferin." Maria Schottenius, Dagens Nyheter.

"En oupphörligt fascinerande, faktarik och djupt gripande bok där enskilda livsöden varvas med historisk analys på ett sätt som sällan ses i litteraturen." Anna Rudberg-W, Östgöta Correspondenten


Döden som straff. Glömda gravar på galgbacken

Östergötlands museum 2008 FullSizeRender kopia Denna bok tar sin utgångspunkt i en arkeologisk undersökning av en före detta avrättningsplats strax utanför Vadstena i Östergötland. Här medverkar en arkeolog, en osteolog och en historiker för att tolka den gamla avrättningsplatsen. Jag medverkar med artikeln "Och den 3 mars avhöggs han vid galgen och där begrovs".
Pressröster

"[Sandén] behandlar samhällets normsystem i äldre tid. Utan att bli apologetisk för ett rättssystem som de flesta av oss finner motbjudande lyckas hon på ett utmärkt sätt beskriva rationaliteten i 1500–1600-talens judiciella tänkande." Mats Mogren i Historisk Tidskrift.

"Boken rekommenderas för sina spännande texter och rika illustrering. Särskild faiblesse har jag för Karins i Strå levnadsöden förmedlade via domstolsprotokoll från slutet av 1500-talet av historikern Annika Sandén. Kanske är Karin identisk med den (enda) kvinna som har grävts ut på Galgebacken och nu ligger skelett i en monter på Östergötlands länsmuseum", Eva Persson, Utställnings estetiskt forum, www.ueforum.se

 

Missdådare. Brott och människoöden i Sverige omkring 1600

Atlantis bokförlag, Stockholm 2014 

Missdådare

På 1600-talet blev Sverige ett stormaktsvälde och åtskilliga krig utkämpades på kontinentens leriga slagfält. Hemma i rikets städer och byar fortgick dock vardagens strävanden. Konflikter uppstod och brott begicks, människor blev kära, fick barn eller råkade ut för olyckor. Med utgångspunkt från ett antal brottsfall skildrar denna bok några människors liv och värderingar vid denna tid. Genom deras livsöden kan en historia berättas om ett Sverige som inte alls liknar dagens. Men vi får även ta del av en evig historia, en om vardagliga problem och bekymmer, om drömmar och önskningar.

Nominerad till Årets bok om svensk historia 2014 av Nättidningen Svensk Historia.

Pressröster

"En bra story om mord, misshandel och våldtäkt drar förstås större publik än en aldrig så klargörande, torr statistik över levnadsvanor förr. Och inget fel i det åtminstone inte om resultatet är så givande som i Annika Sandéns bok." Lars Linder, Dagens Nyheter

"Jag blev uppskrämd, bildad och förundrad och så fick jag göra det jag tycker allra mest om, nämligen resa i tiden." Louise Epstein, Nordegren & Epstein i P1

"Mycket historisk litteratur brister tyvärr i framställning och språk. Det gäller inte Sandéns bok. Författaren skildrar brotten på en sällsynt välskriven prosa, något som ger berättelsen liv och lovar gott inför framtida boksläpp." Kristofer Sjöblom, Sydsvenskan

"Men det som ger boken dess fyllighet och tyngd är hur Sandén lyckas kombinera biografierna med studier av tiden och kulturen. På så vis undviker hon att de skildrade personerna endast skymtar fram: de får puls och andedräkt." Andreas Creutz, Literature Connoisseur

Mot undergången. Ärkebiskop Angermannus i apokalypsens tid

Tillsammans med Erik Petersson
Norstedts, Stockholm 2012

Undergången

Europa tycktes vid 1500-talets slut ha nåtts av det fruktade tillstånd som Bibeln talade om– den yttersta dagens hårda dom tycktes slutligen stå för dörren. Tyvärr var allting människornas fel. Det hejdlösa syndandet hade vredgat Gud. Och nu kom straffet. Än var det krig och pest, än de bittraste strider, än var det jordbävningar, svält och flodvågor. I Sverige fanns två personer som önskade ta itu med eländet. Riksföreståndaren hertig Karl gav ärkebiskopen Abraham Angermannus en fullmakt att visitera riket för att i socken för socken rannsaka, döma och bestraffa de syndfulla. Angermannus räfst var kulmen på en lång tids politiska strider i Sverige. Den blev nu startskottet för ännu en uppgörelse – som skulle ta en ände med förskräckelse.

Pressröster

"Spännande som en deckare om reformationen." Jönköpings-Posten

"Mot undergången är en lärorik och angelägen bok, som både bör läsas och diskuteras." Arbetarbladet

"Petersson och Sandén har skrivit en fantastiskt intressant skildring inte bara om en enskild människa, utan om en hel tidsepok, som varmt kan rekommenderas." Literature Connoisseur


Stadsgemenskapens resurser och villkor. Välfärdsstrategier och samhällssyn i Linköping, 1600-1620

Avhandling, Linköpings universitet 2005

FullSizeRender kopia 4

Avhandlingen behandlar lokalsamhällets förutsättningar och strategier för att skapa och upprätthålla ett fungerande samhälle. Frågan var vad stadens innevånare uppfattade vara ett fungerade samhället, för vem det var gott och vem som arbetade för att praktiskt uppnå det – och på vilket sätt det gjordes. Denna avhandling visar att trots att stadens styrelse inte ägde någon demokratisk legitimitet och att detta i allt väsentligt var ett hierarkiskt samhälle var det organiserat på ett sådant sätt att invånarna ägde en inte alls obetydlig delaktighet och insyn i hur staden drevs och formades. På samma sätt som våra dagars demokrati ständigt måste synas i sömmarna, måste den tidens ickedemokratiska system granskas i praktiken.

Avhandlingen belönades 2007 med Vasamuseets Vänners pris.